Veckorna går snabbt så här års och det blir inte mycket skrivtid. Men jag skriver romanen i huvudet, kommer på idéer och uppslag som jag fyller på i mitt synopsis.
Mellan varven har jag i alla fall färdigställt ett alster. Jag har nämligen skrivit en novell som jag skickade in till en stor nationell tävling. Roligt och annorlunda att testa novellformatet igen, för första gången på många år!
Så här lyder inledningen av novellen:
Det borde faktiskt regna.
Gör det inte alltid det på film när någon just ska dö? Fast kanske inte i verkligheten.
Några glasskärvor glimmar till i ljuset från gatlyktan och Maria tar ett långt kliv över dem. Lite fånigt egentligen. Vad spelar det för roll om hon får glas i foten nu?